Ljudet av en svensk sommar som aldrig bleknar: Musiken och arvet från G – som i gemenskap

När Staffan Hildebrands ungdomsdrama G – som i gemenskap hade biopremiär i februari 1983, blev den inte bara en omdiskuterad kultfilm om sex, droger och identitet. Den blev också ett startskott för en helt ny era inom svensk popkultur, mycket tack vare sitt tidstypiska och kompromisslösa soundtrack.

För många är det just låtarna från filmen som har levt vidare genom årtiondena. Soundtracket fångade en nerv av tidigt 1980-tal i Stockholm – en blandning av neonfärgad syntpop, rå källarrock och vemodig svensk poplyrik som fortfarande ekar starkt.

En musikalisk tidsresa till tidigt 80-tal

Filmens handling kretsar kring de tre unga killarna Kim, Robban och Alexander som just slutat skolan och navigerar i vuxenlivets tidiga krokar. Men bakom filmens dramatiska skildring av droger, drömmar och identitetssökande låg en musikalisk vision som saknade motsvarighet i svensk film vid den tiden.

Istället för traditionell filmmusik anlitades tidens hetaste svenska akter och unika konstellationer för att spela in exklusivt material direkt för soundtracket. Resultatet blev en guld-säljande LP som fungerar som en perfekt musikalisk kapsel över ett brytpunktens Sverige.

De centrala musikaliska akterna

• Eva Dahlgren: Med låtar som “Sexhets”, “Strömningar” och “Drömmar av guld” levererade Dahlgren några av filmens mest energiska och samtidigt poetiska ögonblick. Hennes karakteristiska röst blev synonym med den urbana frustrationen och drömmarna som präglar karaktärerna.
• Nürnberg 47 & Reeperbahn: Det fiktiva dekadenta popbandet Nürnberg 47 i filmen utgjordes i sanning av medlemmarna från kultförklarade Reeperbahn (med Olle Ljungström i spetsen). Deras medryckande och mörka låtar som “Hundarna brinner” och “Spegelbild” gav filmen dess råa, alternativa rockedge.
• Freestyle: Syntpopen representerades starkt av Freestyle, vars hit “Nattens dockor” satte stämningen för Stockholms nattliv och den fiktiva nattklubben G (som i verkligheten spelades in på det klassiska stället Kolingsborg).
• Bandet Barn: Det fiktiva källarbandet Barn (där bland annat en unga Sebastian Håkansson medverkade som sångare) bidrog med naiv, genuin spelglädje i låtar som “Tretusen meter” och “Barnet i mig”.

Varför låtarna fortfarande berör

Det som gör att soundtracket till G – som i gemenskap står sig så bra idag är att det inte känns daterat på ett mossigt sätt – snarare tvärtom. Det representerar en guldålder för svensk ny våg och syntpop, där texterna handlade om att slita sig fri, söka efter en gemenskap som faktiskt betyder något, och försöka förstå sig själv i en snabbt föränderlig värld.